Svensk ordbok 2009, webbversion
verb bröt brutit, pres. bryter
bryt·er1knäcka
Nollgrenen bröts avbryta av ngtsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. bryta af
2märkbart sticka av
NollJFRcohyponymkontrastera 1
färgen bröt av mot omgivningenbryta av (mot ngt)sedan 1755Subst.:vbid1-126490avbrytande,
vbid2-126490avbrytning