Svensk ordbok 2009, webbversion

bryta a´v verb bröt brutit, pres. bryter bryt·er1knäcka Nollgrenen bröts avbryta av ngtsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. bryta af 2märkbart sticka av NollJFRcohyponymkontrastera 1 färgen bröt av mot om­givningenbryta av (mot ngt)sedan 1755Subst.:vbid1-126490avbrytande, vbid2-126490avbrytning